emmahu

Hej!

Jag tycker om att vara ensam. Jag föredrar det tillochmed i många stunder. Jag är lite allergisk mot det faktum att många tycker att man måste umgås bara för att inte vara hemma, vara ensam. Hemska tanke! liksom. Jag gillar att vara hemma och jag gillar att vara ensam.

Men

Jag tycker inte om att bo ensam. Vara ensam på dagarna, det gillar jag, det är lungt och skönt. Men att somna ensam i ett hus, att vakna ensam. Huga! Det är läskigt och ensamt. Jag har ingen att prata med! Jag har ingen att säga godnatt till, ingen att krama, ingen att diskutera med om jag skulle behöva det. Jag har ingen som skyddar mig under natten.
Fan nu skrämer jag upp mig själv. Det finns inga spöken va?

För att byta samtalsämne. Jag talade just med en pojkvän. Dock inte min pojkvän, någon annans pojkvän. (Måste vara lite hemlighetsfull på grund att hemlighetsmakeri). Jag ville dock bara säga om denna människa att jag är glad över att min vän har en sån fin pojkvän, hon kan skatta sig sjukt lycklig. Och jag är glad att han är min vän. Tur att det finns fina människor kvar.