Crush!

Hej jag tror att jag är 14 år och jag tror att jag har en crush i Zac Efron.


Kolla vad söt han ääär!

Vilken underbar dag de é!

Ojoj, vilken dag! En optiker har konstaterat att jag inte har nåt synfel, jag sitter bara för nära texten när jag läser. Om jag vill kan jag få läsglasögon, men ska prova ett tag utan och helt enkelt sitta längre ifrån det jag läser på. Jag har alltid trott att läsglasögon är för medelålders? Det kanske är jag som har blivit gammal helt enkelt. Ålderskris innan man är 19, känns fint!

Vidare kan jag ju meddela om ni inte har hängt med att Kronprinsessan Viktoria och Daniel ska gifta sig. Hurra, hurra! Extra rapport och eko-nyheter! (Även om jag överdriver min entusiasm här lite är det ju fatiskt roligt för dom. Oavsett vad man tycker om monarkin alltså.)

Sen är det ju självaste fettisdagen idag. Det ska firas med semlor och kaffe. Det var så lång kö på focus att det skulle ha tagit resten av våra liv att stå i den kön. Så vi stödjer prinsess istället, spännande att se hur deras semlor står sig i konkurrensen. Ska meddela och göra en sammanställning för intresserade.

Jag måste verkligen, verkligen packa idag. Eftersom vi åker imorgon. Ehehe, vad ska man ha med sig? Hur många par skor? Hur många underställ? Hjäälp! Jag orkar inte packa. Ser fram emot storhandlingen också!

Fan, nu kommer jag inte på nåt mer som jag kan skriva som ursäktar att jag inte packar. Det innebär att jag måste packa nu.

Nostalgi!

Här sitter jag i min ensamhet och tittar på potentiella studentklänningar och lyssnar på fantastiska Dusty Springfield. Det är lite skrämmande att titta på klänningar, men det är roligt för att det finns så många fina. Kommer aldrig att kunna bestämma mig så det är lika bra att börja i tid.

När jag botaniserade bland Dusty-klipp på youtube kom detta fram på related videos. Kommer du ihåg detta, Maddis? Vi spolade tillbaka 2000 gånger om jag inte minns fel. Och sen spolade vi fram till hummerklona!


Näe.

Tänk er att ni går runt ensamma på stan i väntan på bussen. Ni går in och ut ur affärer och tittar bara försrött på allt. Ni är, trots att det finns 1000 saker att fira, lite sorgsna och känner er ensammast i världen fast man vet att det inte riktigt är sant. Men ni vet en sak som skulle kunna göra er lite gladare. Ett livstecken från en viss person. Ett sms eller ett telefonsamtal och man skulle bli överlycklig, man skulle tacka personen för att den gjorde ens dag. Så! När man nästan gett upp hoppet om att någonsin få någon kontakt med någon människa igen, när man nästan köper en tröja man inte behöver bara för att göra sig själv lite gladare, då händer det! En sms-signal! Lycka!

Vem är det ifrån? Är det från personen? Hoppas, hoppas... öppnar inkorgen.... oooch....

Det var telia. Som undrar om jag vill fylla på mitt kort med 300 kronor och få 20% extra?

Faaan. Vilket hån! Hata telia! Jag byter till halebop.

Dokumentärer.

Igår såg jag tre dokumentärer på en video jag har fått låna av min lärare.
En om hur hemskt Robinsson är och var.
En om hur hemsk katolska kyrkan är.
En om hur hemskt det är med tv-spel och den roll de spelar i skolmassakrar, ex, columbine. Barn blir inspirerade, blabla.

Man bah: yeeez! älskar jorden! jag älskar alla!

not.

"Jag ska bli producent åt Filip och Fredrik."

Det här är det roligaste jag sett på så länge jag kan minnas. Filip och Fredrik är på dagis. Jag tycker att det var så roligt att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Men så är jag ju ett fan också.



Tänk att Fredrik har barn. Det är väldigt roligt när man tänker på det!

Maskerad!



För ett år och en dag sedan var vi på maskerad. (offrets födelse)
Och idag hade jag samma skjorta på mig!

En slump?
Ja..

Att upptäcka samma band flera gånger.

Det finns nog ingen period som är så härlig att komma in i som en Mando Diao-period. Jag råkar ut för en med jämna mellanrum. En period av detta slag börjar med en chock över att jag äger alla Mando-skivor. När och var köpte jag dessa? Sedan tänker jag för mig själv att man kanske skulle lyssna lite, det var ju ett tag sen. Då är man fast! Samma visa varje gång. Man sitter där och lyssnar på skivorna om och om igen och slås av hur bra låtar Gustaf Norén och Björn Dixgård skriver. Hur bra de sjunger och vilka bra komp de har och hur fint synten låter. En viktig del i denna period är även upptäckandet av en ny låt som blir just denna periodens favoritlåt. Denna gång är det "You can't steal my love" som jag aldrig tidigare insett hur bra den är. "Hurricane bar" är för övrigt en skiva som jag har köpt för en låt, "God Knows". Men jösses, vad många andra fina låtar det finns på den!

Det går nästan inte att slita sig ur en Mando-period. Man är helt fast tills man inser att om man lyssnar på en enda låt en gång till så kommer man aldrig mer kunna lyssna på Mando utan att man tvångsmässigt stampar takten och påpekar precis när elgitarren kommer in. Då lägger man tillbaka skivorna i hyllan för att hitta dem igen om cirka tre månader. Och bli lika chockad som förra gången.


Måste
Köpa
"Give
Me
Fire"
!

Jag är inte död.

Det känns som att jag inte har bloggat sen Sundsvall brann. Men nu blir det ett litet inlägg som doftar liiite modeblogg.

Det är inte riktigt klokt hur mycket fina kläder det finns överallt. Jag har bestämt mig för att inte shoppa så mycket eftersom jag shoppade alldeles för mycket i Januari. Och jag ska ju spara! Men bara för det är det som om alla affärer har plockat fram allt som jag tycker är fint för att retas. Det är ett HÅN! Nåväl, om jag hade några tusenlappar skulle jag, precis som Sandra, köpa dethär. Och resten av minimarkets superduperfina vårkollektion.


fiiiin kjol!


fiiiiin kappa!

fin sjal!

Samt den prickiga klänningen från East West som finns på sisters. Varför är man inte jätterik och fabulös?

Efter som mina fredagsplaner blev lite ändrade ska jag nu vräka i mig chips och guacamole (stavning?) tillsammans med min bruscha. Det blir inte helt fel. Sen ska jag se på Filip och Fredrik. Det blir ännu bättre.

I wake up to the sound of music.

Det är ju helt galet sjukt hur mycket bra musik det finns i världen. Det tar aldrig slut, det finns alltid nått nytt att upptäcka eller nått gammalt att återupptäcka. Och det är helt fantastiskt underbart tycker jag! Och jag har just återupptäckt vårt jätteförråd av LP:s. Det är så fint med LP-skivor tycker jag. Speciellt  när dom är lite slitna i kanterna så att man riktigt kan känna och se hur många gånger dom är lyssnade på. Och omslagen är så fina att man nästan kan ha dom som tavlor! Åh! 
Det är inte riktigt lika roligt med CD-skivor. Tyvärr. Det är inte lika genuint. 

Nu ska jag vara medelålders och titta på mitt favoritprogram På spåret. Ingvar Oldsberg och Björn Hellberg i mitt hjärta! Imorgon börjar sattyget Melodifestivalen igen. Det är roligt men ack så tidsödande för mig som måste hänga med i allt. Det kommer dock inte bli lika förödande för mitt liv som förra året hoppas jag. Ingen Björn Gustafsson och ingen Kristian Luuk, bara en tråkig Petra Mede. Det är lite bättre. Kanske kommer jag kunna ett hyfsat Melodifestival-fritt liv i år.

Trevlig helg på er!

The King.

Har just tittat på VH1. Det var countdown, "Classic legends", som var på tapeten dårå. Elvis var etta. Kom att tänka på hur tragiskt det är att han dog så tidigt. Åh.

"...det står klart att det var ett långvarigt och intensivt missbruk av främst receptbelagda tabletter som bröt ner Elvis Presley."

Vad hemskt att dö av att man "bryts ner". Att kroppen helt enkelt inte orkar längre. Jävligt tragiskt tycker jag.

Suspicious minds är en jävligt bra låt. Åh.

Orsaker till extas:

* Snart är det dans. Dans är roligt.
* Tog just ut en kladdkaka ur ugnnen. Den kommer vara mycket god att äta efter träningen.
* T H E H I V E S gör en spontan Sverigeturné. Pelle, vi ses på flygeln 26 Mars! Lycka, är allt jag har att säga.
* Bröder.
* Fina vänner till fina bröder som spelar in fina covers på fina låtar och lägger ut på facebook.



That's all folks!

Niice.

Så superfin helg såhär långt. Med världens bästa människor, typ. Ibland är det ändå ganska stor tur att man lever. Så man får ha på sig fina klänningar i thaisiden och äta fruktsallad med turkisk yoghurt och dansa sig galen till "Västra Frölunda" och se på "Sex and the city- the movie" för andra gången och ändå bli lika lycklig som första gången. Hihi.
Fast iförsig finns det ju saker att bli matt över också. Typ det faktum att det känns som att hur man än ber och bönar och önskar att vissa saker ska ändras så står det ändå stilla. Suck.

Är inte ett dugg trött, men ska nog ändå ta och pallra mig bort till min nya säng och premiärsova. Spännande, spännande! Kanske att jag vaknar på onsdag, så länge kommer jag sova, så skön är den. 

RSS 2.0