Mot vuxenlivet...

Först.
Jag har sagt det förut, men jag säger det igen: Jag blir galen på att iphoto inte funkar på min dator så jag kan fixa med mina bilder! Jag vet inte vad jag ska ta mig till! Kan inte lägga in nya, jag vill inte fixa med mina gamla, they are old news. Snälla pappa fixa detta nu, jag måste få pyssla med bilderna innan jag blir galen.

Nu.
Man vet att man är påväg att bli lite vuxnare än man var innan när:

* Man får hem brev från skatteverket om att man ska betala skatt och deklarera trots att man inte har någon inkomst
* Man inte åker till skolan för att gå på lektioner utan för att prata med administratören och lägga papper i fack
* Man får åldersnoja innan man ens har fyllt 18
* Man på allvar börjar fundera på vad man ska göra med sitt liv. Får lite utav en livskris

Förutom detta är man ju jädrigt vuxen när man har en så bra självinsikt som gör att man inser alla dessa saker.
Jäklar vad vuxen jag är alltså.
 

I know what I want and I want it now!

Alltså. Vad är det som är så fantastiskt med Björn Gustafsson? Varför sitter jag med ett fånigt flin över hela ansiktet så fort jag ser honom? Det gör mig ingenting, men likförbannat vill jag veta vad som gör att jag och 4 mijoner till är fullkomligt besatta av honom. Det kanske är de blonda lockarna.. Eller dialekten.

Jag är inte den första och defenitivt inte den sista som postar detta klipp. Men titta på det. Man blir ju helt lycklig. Eurotechno är väldigt underskattat. Om du inte kommer på dig själv med sitta och le när du ser det vet jag inte vad som är felet. Du kanske inte är tjej, det kanske är en tjej-grej.



Tihihihi.

(jag vill bara tillägga att jag fullkomligt hatar den nya designen på bilddagboken.se. Jag var tvungen att logga ut pga. mitt vrede)

Sant.

Jag gillar också klyschor. Gillar att höra att allt blir bättre med tiden och att det är insidan som räknas. Det får mig att känna mig bättre till mods. För min del får Idol-evelina säga att man är fin som man är hur många gånger som helst, för det behövs sägas. Troligtvis är även det en klyscha, att det behöver sägas. Men det är sant. 13-åringar som bantar måste få höra att de duger. Klyscha, men sanning. Det är det som är det fina med klyschor. De är sanna. Just nu kommer jag inte på en enda klyscha som inte stämmer. Det skulle väl vara det där med att dra täcket över huvudet. Men det är ingen riktig klyscha egentligen.

Fortsatte mitt arbetssökande idag. Stog på Icas lager medans Mats Andersson satte maten i fel strupe. Sedan gav jag honom papper och han sa att man vet aldrig. Läste lite.
- Är du Samuels syster?
- Ja, precis.
- Aha, då har jag koll på dig!

Det lönar sig att ha en känd storebror. Sen gick jag hem i grådiset och lyssnade på The Job med Elias. Passade ju bra med tanke på att den handlar om att söka jobb på Ica. Blev lite bättre till mods och fann tröst. Elias är allt bra att ha han.


And when he looked me in the eyes
of my pre-fabricated lies
All the words I had made up
They all got stuck in my trought


Betongundret!

Alltså, ICA Maxi. Vilket ställe! Så mycket torkad frukt det finns där!
Av alla de slag. Jag flanerade bland melon, äpple, mango och kiwi. Torkad Kiwi! Det har jag aldrig sett förut, det är nog för exotiskt för vanliga ICA tror jag. Eller så är det för att jag i vanliga fall inte brukar titta efter vilka sorters torkad frukt det finns.
Nej, ICA maxi i mitt hjärta. Det finns mycket annat roligt där också. Typ.. färskt bröd och en underbemannad personal.

Prisa ICAs grundare, amen.
(hoppas att ägaren av ICA slätta ser detta och anser mig passande för ett sommarjobb)

RSS 2.0