emmahu

Jag har blivit blond! Eller iallafall lite blondare än innan, det känns bra. Lisa fixade i Tisdags. Efter slingningen skulle hon rulla det för att få till den där snygga tant/ 4-årig tjej/ discoqueen- looken. Det gick inte så bra. Mitt hår har en stor förälskelse till gravitationen och drar sig ner mot marken vad man än gör med det. Det ville alltså inte bli lockigt. Lisa rullade och sprayade och blåste och svor, men inget hjäpte. Dock var ju detta inte till någon särskilt stor förvåning för mig, men än en gång påmindes jag om hur tråkigt det är. Om man bara kunde få ha en tova ibland. Jag skulle bli glad, jag lovar.


Min blondhet syns inte så bra här. Men jag lägger ändå upp en bild som en symbol för mitt nya jag. Hoppas ni gillar det.

Förövrigt är det trevligt med marschaller när man är ute och går i vintermörkret. Det känns på nått vis som att det finns hopp för världen, medmänsklighet. Någon har tänkt en tanke och besvärat sig med att gå ut i kylan och tända ett ljus för att göra någon glad, även om det inte var just mig den tänkte på. Men jag gillar't och tackar.

Gud var känslosam jag låter.