Jag harvar på.

Ack och ve! Att det skulle vara så jobbigt att jobba, det hade jag aldrig kunnat gissa. Bara jobb och jobb, blir trött i fötterna och sinnet. Jobbet är nice dock. Jag kommer bli tjock, vet ni hur många sötsaker man äter eller? Alltid något som ska smakas eller ätas upp, annars slängs det. Man kan ju inte låta en vit kladdkaka med citron gå till spillo, den är gudomlig. Idag slängde vi en morotskaka. Det gjorde ont i mitt hjärta, men vad ska man göra? Man kan ju inte klämma i sig bara för att man ska. Jag hade ju precis ätit en nybakad kanelbulle, en chokladboll och en chokladsnitt. Herregud.

Idag kom det in en störig kille från min barndom och frågade "Har ni inga NEGERBOLLAR?". Jag tänkte slå honom, eftersom jag kände honom och hans bror en gång i tiden visste jag att han sa så för att provocera. Men jag slog ingen, jag sa bara "Nej. Tyvärr." Sen stack min kollega Yohanna in huvudet i kiosken och sa "Vi har inga NEGERBOLLAR. Men vi har chokladbollar som det heter nuförtiden. Om ni kan vänta fem minuter kan vi göra dom".
Killen blev asskraj pep fram ett "okej" och vågade knappt komma tillbaka när dom var klara. Vi skrattade gott. Yohanna träffade jag för första gången idag, men jag kan säga att hon redan har fått titeln: Världens bästa Yohanna. Hon var en fantastisk msk. Vi hade fett mycket att prata om, det hade man ju aldrig trott.

Nu ska jag pressa in några prison break avsnitt, sova och jobba igen.
Puss!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0