emmahu

Jag hatar folk som ringer till en och berättar om saker som de gjorde när de var fulla och fnissar lite generat för att ge ett sken av att vara ångerfulla när de egentligen tycker att det är coolt som fan. Det behöver förresten inte ens vara på telefon, det kan vara face to face. Jag hatar hela principen. Jag finner inget intresse i att höra om andras fylle"misstag", det intresserar mig inte det minsta. Lika stark som jag hatar det ser jag inte varför folk väljer att berätta.
Berätta för mig vad som spelar roll, vad som betyder nått och vad som intresserar. Berätta inte vem du råkade hälla öl på eller vem du fick en cigg av.
Jag bryr mig inte.

Idag var en bra dag, det går bra nu.
Invigde min nya kjol, fikade, skämtade, frös. Köpte en present till Sammy. Fick demokratiarbete gjort.

Nu ska jag laga en hejdundrandes bra kårvstråganof. (Fråga mig inte varför, jag blev informerad om att göra det. Då gör jag det).